fredag 30 november 2012

Adventskänsla!

 
Det är lite konstigt hur en sån känsla av advent
kan infinna sig av lite ljus, röda dukar och gardiner,
julblommor, doft av pepparkakor och lite julmusik. 
 
Vad är det egenligen som infinner sig?
Välbefinnande, ro eller nöjdhet över oss själva?

Att vi har fixat till det vi tycker hör advent till?
 
Och som grädde på moset - Äntligen har vi fått snö!
 
Här kommer en liten dikt som dagens snöande inspirerade till
 
Vinter
Stilla, tålmodigt, väntade
förbereder sig naturen.
Dansande, jublande
dalar snön ner.
Sveper, fyller,
bäddar in till slummer.
Välkommen du mjuka vintervila.
 
 
Vårat hus i snövirvlet.
 
 
 
Nu måste det vara fritt fram att äta och njuta va?
 
 
 
Förra helgen fixade jag julfint på vår altan
 
 

 

 
 
Varje år brukar jag plocka in mossa och göra en skog i miniatyr.
Till jul stoppar jag i en massa klättrande tomtar.
Men så här ser den ut nu.
 
 
Här har jag gjort årets julgrupper.
Jag har bestämt mig för att skaffa hyacinter tidigt,
så att jag riktigt hinner njuta av lukten länge, länge.
Innan jul måste jag nog byta ut dem en gång.
 
 
 
 
 
 
 
 
Igår var jag ledig och adventspyntade lite här hemma
 



 

 
 
 
 


Önskar er alla en riktigt fin advent
 

 
 
 
 
 


torsdag 29 november 2012

De händer inte mig?

Nu är jag där!
 
Jag har aldrig haft problem med nål och tråd förr!
Jag har nästan fnyst åt tanken!
Ha, jag som ser så bra, det kommer inte hända mig!
För ett par dagar sedan fick jag lov att laga en av saccosäckarna igen.
Har åter igen jagat små vita frigolitbollar på ullmattan.
 
Ni vet, det har varit skumma dagar...
Så där halvmörkt hela dagen.
Solen har inte visat sig på hela dagen.
Man börjar nästan misströsta och undra om den aldrig kommer fram mer?
Det underliga är, att ovanför allt det gråa i skyn, där lyser den!
 
Iaf... jag gick fram till fönstret, urkasst ljus.
Det är därför jag inte fick i tråden genom nålsögat.
Jag tände lyset, mitt på dagen! Men jag såg inte bättre.
Jag förnekade till en början att problemet
ligger hos mig och blev lite sur och deppig.
Hur svårt kan det vara?
 
 
I min sylåda ligger ett litet tingest, jag vet vad det är, men inte vad det heter?
Trodde jag aldrig skulle behöva använda den.
Vet inte hur den kommit dit?
Tur för mig att den finns!
Annars hade jag blivit lite GALEN, just den dagen!
 
Ser ni den där lilla plåtbiten?
Gjord av aliminium och är super tunn.
Så man får inte vara hårdhänt, då går den sönder!
 
 
Tips!
Du som är ung och läser detta!
Önska dig en i julklapp innan du fyller typ 45!
Min optiker tala om för mig att det är i den åldern
det börjar gå utför med synen.
 
 
Så här använder man den!
Man trär in den lilla metallöglan på "tingesten"
igenom nålsögat. (hur kan det vara så lätt?)
Sedan för man sytråden igenom metallöglan.
 
 
Så drar man  tillbaka öglan genom nålsögat.
Vips, har du nu tråden på synålen!
Lätt som en plätt!
 

 De här var inte till någon hjälp alls!
Med dem ser jag super i korridoren på jobbet
och när jag kör bil. Alltså på långt håll.
 
Vilken förståelse jag fick...
Man kan sucka och tycka, "varför använder min anhörig inte
rullatorn, förstoringsglas, hörapparat etc?"
När man vet att den verkligen behövs och så.
Men till slut blir det väldigt opraktiskt att inte använda hjälpmedel.
De kanske slutar gå ut, slutar läsa, slutar trä på synålar
bara för att de ignorerar/ accepterar inte problemet.
 
Jag har inte kommit så långt i mitt behov av hjälpmedel.
Ett litet tingest att få på tråden på nålen är inte så farligt.
 
Men visst är det lite retligt,  jag trodde aldrig det skulle hända mig!
 
 
 
 


fredag 23 november 2012

Gammalt eller nytt?

 
 
 
Nu har vi kommit in i den där tiden som jag blir så ambivalent!
 
Annars brukar jag mest kasta reklamen som ligger buntvis i brevlådan.
Varje år är det likadant den här tiden.
Ska jag köpa nya adventsljusstakar?
 
Jag är så ute med våra gamla ljusstakar!
 
De flesta av dem har varit med sedan 1992.
De har hängt med både till Turkiet och hem till Sverige igen!
 
Ponera nu att vi har 6 stycken ljusstakar på nedevåningen.
(På övervåningen har vi stjärnor, de byter jag inte ut!)
 Ta 6 st x ca 500 kr, men hu...det blir i runda slängar 3000 kr!
Så här tänker jag varje år!
Då vill du kanske säga till mig att man behöver inte köpa alla samma år.
Nej det vet jag! Men då är jag så fånig och tänker att nästa år
kanske inte det finns just de där som jag vill ha.
 
Så det blir inga nya ljusstakar i år heller!
 
För ute i förrådet, i julkartongerna ligger det 6 stycken fullt fungerande
elektriska ljusstakar och väntar på att bli framtagna.
Nostalgi
tror jag det kallas!
Alltså, när tiden kommer och jag väl ska ta fram dem,
då bryr jag mig faktiskt inte så mycket!
 
Det är så mysigt när allt är på plats och man får tända första ljuset.
Och att de är de gamla vanliga..ja, det är så det ska vara när advent är här!
 
Det går bra med de gamla i år med!
 
 


tisdag 6 november 2012

Sådant som man bara stöter på...

I morse satt jag och lyssnade på lite gamla skivor
och så stötte jag på den här fina texten.
Det blir inte så mycket mer skrivet just nu.
Men det behövs ju inte heller, låt texten tala!
 
 
 
Tack min Gud för vad som varit,
Tack för allt vad du beskär.
Tack för tiderna som farit,
Tack för stund som inne är.
Tack för ljusa, varma vårar,
Tack för mörk och kulen höst.
Tack för redan glömda tårar,
Tack för friden i mitt bröst.
 
Tack för vad du uppenbarat,
Tack för vad jag ej förstår.
Tack för bön som du besvarat,
Tack för vad jag inte får.
Tack för livets hemligheter,
Tack för hjälp i nödens stund
Tack för nåd som ingen mäter,
Tack för blodets fridsförbund.
 
Tack för himmel blå i livet,
Tack för moln du strött därpå.
Tack för solljus, av dig givet,
Tack för mörkret likaså.
Tack för prövningar och strider,
Tack för hopp som uppfyllts väl.
Tack för dagen som framskrider,
Tack för hopp som slagit fel.
 
Tack för rosorna vid vägen,
Tack för törnet ibland dem.
Tack för resta himlastegen,
Tack för evigt tryggat hem.
Tack för kors och tack för plåga,
Tack för himmelsk salighet.
Tack för stridens klara låga,
Tack för allt i evighet!
 
 
August Ludvig Storm 1891