Det är ingen musik i pauserna!
I början på veckan var jag på sångövning och som vanligt hade vi noter att följa efter!
Nu till dagens första bekännelse... Jag är inget vidare på att läsa noter!
Jag har aldrig haft chansen att lära mig dem sådär riktigt!
Jag menar.. så där ser ett C ut och det låter såhär. Som ung var jag med i en fantastisk kör, Stora Stöten hette den. Det var en ekumenisk ungdomskör och jag har bara positiva minnen från de åren. Vår körledare var Bertil Jansson och jag gillade hans körövningar! Han lät oss öva och öva, varje stämma för sig och vi skulle alla sjunga med i alla stämmorna. Visst såg jag om jag skulle sjunga upp eller ner och så, men det mesta lärde jag mig utantill. Det var kanske hans tanke också, men jag var inte ens då en bra notläsare.
Jag fick aldrig möjligheten att lära mig spela något instument när jag var liten och det är något jag ångrar. Jag tror nämligen att det är genom att spela som man lär sig läsa noter lättast, rätta mig om jag har fel? Därför är jag så glad över att mina barn spelar eller har spelat ett instument!
De har liksom knäckt koden, notkoden!
För några år sedan var jag ganska deppad över det här att jag inte kan spela något instrument.
Men så kom jag på att jag har ett instrument som jag är hyfsad på!
Min röst! Så nu använder jag det så mycket jag kan och försöker lära mig läsa noterna.
Så i tisdags var jag på övning och lärde mig att Paustecknet inte alltid ser likadana ut och att utseendet på dem kan talar om hur länge pausen varar!
Börjar man leta ute på nätet kan man förirra sig i noter och toner!
Jag känner att jag är ute på väldigt djupt vatten för att försöka förklara något jag kan så lite om, så kolla bara in dessa.
Jag säger inge mera!
(Pausernas rytmiska värden i fallande ordning)
Men allt föll liksom på plats med det som jag läst någon dag tidigare.
En man som heter Ruskin skrev såhär
:
"Det är ingen musik i pauserna, men genom dem blir det musik!"
Åh, jag gillar verkligen att djuploda i sånahäringa saker!!!!
Det blir liksom som om någon gläntar lite på ett fönster och jag ser en skymt av något och jag vet att det är så bra! Så kommer något eller någon och öppnar lite mer och jag ser ännu mer och kanske tom. hela "bilden"
Det känns som om man har vetat om det hela tiden, långt inne vetat att det är såhär!
Ruskin säger vidare:
"Vår livsmelodi avbryts då och då av en paus, och vi tänker att nu är det slut!
Det blir ett oväntat avbrott i vår verksamhet. Vi får kanske uppleva en tid av sjukdom,felslagna planer eller svikna förhoppningar. Då uppstår en paus i vårt liv!
Men vad gör musikern med pausen?
Han räknar takten för att vara säker på att kunna slå an nästa ton i rätt tid, som om inget avbrott hade hänt. Vi måste lära oss melodin och får inte rygga tillbaka för pauserna. Vi kan inte vårdslöst gå förbi dem eller utelämna den. Utan dem blir det ingen melodi! Om vi skulle tänka att det inte är någon musik i pauserna,så glöm aldrig att utan pauserna blir det ingen musik!
Att lära in vårt livs musikverk sker ofta långsamt och under stor möda. Vi måste lära oss läxan!"
Jag gillar det han skriver!
Alltså precis som pausnoter kan se olika ut, kan ditt och mitt livs olika pauser se olika ut!
Kanske en sjukdom säger oss att det är en längre paus som gäller! En besvikelse över något kanske är ett kort paustecken. Men det viktiga var visst inte att det är slut eller över för att vi får dessa"livspauser".
Det är en del av livet! Utan dem inget liv!
Nu fnyser du kanske åt mig, kan hon säga!
Ja, kanske vet jag inte hur din melodi, ditt liv ser ut?
Men jag lever ett jag med!
Vi vet alla att vissa sjukdomar/pausar gör obarmhärtigt slut på liv.
Men mycket av det som du och jag får gå igenom "lägger liksom till" eller skapar den livsmelodin vi har!
När jag läste det som Ruskin skrev och sångövningen i tisdags fick mig att se på livet lite annorlunda!
Det har på något sätt gett mig ännu en dimension, en ny nivå på livet!
Och jag vill gärna dela med mig av detta till dig!
"Det är ingen musik i pauserna, men genom dem blir det musik!"
