Adventskänsla!

 

Det är lite konstigt hur en sån känsla av advent

kan infinna sig av lite ljus, röda dukar och gardiner,

julblommor, doft av pepparkakor och lite julmusik. 

 

Vad är det egenligen som infinner sig?

Välbefinnande, ro eller nöjdhet över oss själva?

Att vi har fixat till det vi tycker hör advent till?

 

Och som grädde på moset - Äntligen har vi fått snö!

 

Här kommer en liten dikt som dagens snöande inspirerade till

 

Vinter
Stilla, tålmodigt, väntade

förbereder sig naturen.
Dansande, jublande

dalar snön ner.
Sveper, fyller,

bäddar in till slummer.
Välkommen du mjuka vintervila.

 

 

Vårat hus i snövirvlet.
 

 

 

Nu måste det vara fritt fram att äta och njuta va?

 

 

 

Förra helgen fixade jag julfint på vår altan

 

 

 

 

 

Varje år brukar jag plocka in mossa och göra en skog i miniatyr.

Till jul stoppar jag i en massa klättrande tomtar.

Men så här ser den ut nu.

 

 

Här har jag gjort årets julgrupper.

Jag har bestämt mig för att skaffa hyacinter tidigt,

så att jag riktigt hinner njuta av lukten länge, länge.

Innan jul måste jag nog byta ut dem en gång.

 

 

 

 

 

 

 

 

Igår var jag ledig och adventspyntade lite här hemma

 

 



 

 

 

 

Önskar er alla en riktigt fin advent

 

 

 

 

 

 



De händer inte mig?

Nu är jag där!

 

Jag har aldrig haft problem med nål och tråd förr!

Jag har nästan fnyst åt tanken!

Ha, jag som ser så bra, det kommer inte hända mig!

För ett par dagar sedan fick jag lov att laga en av saccosäckarna igen.

Har åter igen jagat små vita frigolitbollar på ullmattan.

 

Ni vet, det har varit skumma dagar...

Så där halvmörkt hela dagen.

Solen har inte visat sig på hela dagen.

Man börjar nästan misströsta och undra om den aldrig kommer fram mer?

Det underliga är, att ovanför allt det gråa i skyn, där lyser den!

 

Iaf... jag gick fram till fönstret, urkasst ljus.

Det är därför jag inte fick i tråden genom nålsögat.

Jag tände lyset, mitt på dagen! Men jag såg inte bättre.

Jag förnekade till en början att problemet

ligger hos mig och blev lite sur och deppig.

Hur svårt kan det vara?

 

 

I min sylåda ligger ett litet tingest, jag vet vad det är, men inte vad det heter?

Trodde jag aldrig skulle behöva använda den.

Vet inte hur den kommit dit?

Tur för mig att den finns!

Annars hade jag blivit lite GALEN, just den dagen!

 

Ser ni den där lilla plåtbiten?

Gjord av aliminium och är super tunn.

Så man får inte vara hårdhänt, då går den sönder!

 

 

Tips!

Du som är ung och läser detta!

Önska dig en i julklapp innan du fyller typ 45!

Min optiker tala om för mig att det är i den åldern

det börjar gå utför med synen.

 

 

Så här använder man den!

Man trär in den lilla metallöglan på "tingesten"

igenom nålsögat. (hur kan det vara så lätt?)

Sedan för man sytråden igenom metallöglan.

 

 

Så drar man  tillbaka öglan genom nålsögat.

Vips, har du nu tråden på synålen!

Lätt som en plätt!

 



 De här var inte till någon hjälp alls!

Med dem ser jag super i korridoren på jobbet

och när jag kör bil. Alltså på långt håll.

 

Vilken förståelse jag fick...

Man kan sucka och tycka, "varför använder min anhörig inte
rullatorn, förstoringsglas, hörapparat etc?"

När man vet att den verkligen behövs och så.

Men till slut blir det väldigt opraktiskt att inte använda hjälpmedel.

De kanske slutar gå ut, slutar läsa, slutar trä på synålar

bara för att de ignorerar/ accepterar inte problemet.

 

Jag har inte kommit så långt i mitt behov av hjälpmedel.

Ett litet tingest att få på tråden på nålen är inte så farligt.

 

Men visst är det lite retligt,  jag trodde aldrig det skulle hända mig!

 

 

 

 



Gammalt eller nytt?

 

 

 

Nu har vi kommit in i den där tiden som jag blir så ambivalent!

 

Annars brukar jag mest kasta reklamen som ligger buntvis i brevlådan.

Varje år är det likadant den här tiden.

Ska jag köpa nya adventsljusstakar?

 

Jag är så ute med våra gamla ljusstakar!

 

De flesta av dem har varit med sedan 1992.

De har hängt med både till Turkiet och hem till Sverige igen!

 

Ponera nu att vi har 6 stycken ljusstakar på nedevåningen.

(På övervåningen har vi stjärnor, de byter jag inte ut!)

 Ta 6 st x ca 500 kr, men hu...det blir i runda slängar 3000 kr!

Så här tänker jag varje år!

Då vill du kanske säga till mig att man behöver inte köpa alla samma år.

Nej det vet jag! Men då är jag så fånig och tänker att nästa år

kanske inte det finns just de där som jag vill ha.

 

Så det blir inga nya ljusstakar i år heller!

 

För ute i förrådet, i julkartongerna ligger det 6 stycken fullt fungerande

elektriska ljusstakar och väntar på att bli framtagna.

Nostalgi

tror jag det kallas!

Alltså, när tiden kommer och jag väl ska ta fram dem,

då bryr jag mig faktiskt inte så mycket!

 

Det är så mysigt när allt är på plats och man får tända första ljuset.

Och att de är de gamla vanliga..ja, det är så det ska vara när advent är här!

 

Det går bra med de gamla i år med!

 

 



Sådant som man bara stöter på...

I morse satt jag och lyssnade på lite gamla skivor

och så stötte jag på den här fina texten.

Det blir inte så mycket mer skrivet just nu.

Men det behövs ju inte heller, låt texten tala!

 

 

 

Tack min Gud för vad som varit,

Tack för allt vad du beskär.

Tack för tiderna som farit,
Tack för stund som inne är.

Tack för ljusa, varma vårar,
Tack för mörk och kulen höst.

Tack för redan glömda tårar,
Tack för friden i mitt bröst.

 

Tack för vad du uppenbarat,

Tack för vad jag ej förstår.

Tack för bön som du besvarat,

Tack för vad jag inte får.
Tack för livets hemligheter,

Tack för hjälp i nödens stund
Tack för nåd som ingen mäter,

Tack för blodets fridsförbund.

 

Tack för himmel blå i livet,

Tack för moln du strött därpå.
Tack för solljus, av dig givet,

Tack för mörkret likaså.
Tack för prövningar och strider,

Tack för hopp som uppfyllts väl.
Tack för dagen som framskrider,

Tack för hopp som slagit fel.

 

Tack för rosorna vid vägen,

Tack för törnet ibland dem.
Tack för resta himlastegen,

Tack för evigt tryggat hem.
Tack för kors och tack för plåga,

Tack för himmelsk salighet.
Tack för stridens klara låga,
Tack för allt i evighet!

 

 

August Ludvig Storm 1891

Stövlar, mössor och mossor!

 

Jag ogillar skarpt att bli blöt om fötterna och frysa!

Därför är jag så glad över att det är mode med stövlar.
Det här är mina "cykla till jobbet" när det regnar stövlar.

 Det här där emot är mina fjällvandrings stövlar!
För dryga att dra på när man ska till jobbet.
Jag tycker att de övre är så fina att man kan ha dem på stan.
Om man får för sig att ta en sväng ner innan man åker hem från jobbet!

Mössor
 Igår när jag passerade gymnasiet nere på stan,

såg jag tre snygga tjejer med mössor.

Men det var inga vanliga små nätta saker, utan rejäla och så

var det stora runda bollar i toppen på dem.

 Snyggt!

Det gjorde mig extra glad för att man kan ha
varma mössor på sig och ändå vara "modern"

Nu för er som tror att jag är en vek en!
Som inte vågar ha annat på mig än det som är mode?
Detta borde ni kunna läsa "mellan raderna" eller om ni känner mig.
Så är det inte!
Jag är bara så glad över att man kan ha rejäla kläder idag och slippa frysa.
Jag har gått blöt om fötterna och frusit klart!
Men jag tror att speciellt i ungdomen är det här modet bra!

Stövlar, varm jacka, täckbyxa och mössa...
MYSIGT!
(Är det tantvarning?)

 

 

Mossor 
Några bilder från lite kvalitetstid i skogen.
Om man bara dundrar förbi och inte tittar sig omkring,
missar man så mycket fint!
 

En grön mossboll på sten.

 En guling i mossan!

Jag älskar den här bulliga sortens vitmossa!

Naturen skapar sin egen konst!

Färgklickar i mossan!

Små trumpeter står upp!

Ingen mossa, men en lav

En ensam stackare! 

Ser ni det tvåfärgade hjärtat?



Ack, vad jag bedrog mig!

Idag har jag varit ute i min lilla trädgård och gjort lite vinterfint.

Bara för någon dag sedan sa jag till någon att jag inte hade så speciellt mycket

blommande kvar i min trädgård.

Vilken lögn!

Nu har vi stängt igen altan och då ser man inte så mycket av trädgården.

Så, man måste ut och titta innan man säger något.

 

Jag har inte någon speciellt stor trädgård.

Jag är inte en så ivrig trädgårdsmästarinna.

Men titta vilken underbar färgfröjd den bjuder på!

 

Kärleksört

Jag har fått minst tre minirosor i sommar.

Jag och rosor går inte ihop.

När de alltför fort inne "dassade" ihop, gjorde jag ett försök att sätta ut dem.

Titta, de blommar nu, 8 oktober! 

 Jag tror att detta är oreganon som blommar än!

  

 Japansk lykt nånting....

 

 



 Lavendeln blommar!

 

Jag minns inte namnet på denna, är det nån som kan hjälpa mig?

Skotten är från Blekinge, Kuggeboda.

Läcker färgkombo i alla fall.

 Mer Kärleksört

 

 

Höstaster 

 

 Flera rosenknoppar, hur ska de klara sig?

Känns hårt att klippa av dem och ta in dem?

 

 

 En gammal sort, Myskmalva.

Farlig att plantera, sprider sig över hela trädgården!

Men, kvarlämnade frökapslar från den blå Irisen.

Det är väldigt vackert, svartbrunt i det gula!

 

Det var sådan glädje och njutning att vara ute i trädgården idag. 

Jag bara måste dela med mig.



Skjut inte upp till imorgon...

 

Min sons saccosäck läcker!

I ett antal veckor har jag plockat små vita frigolitbollar från ullmattan.

Huuur länge har jag inte tänkt laga den?

Men jag har skjutit det på framtiden.

Vad händer?

Grrrr!

Jag skulle bara öppna den och lägga tillbaka några "flyktingar"

Tappar taget och så rymmer dom i hundratals.

Har ni jagat små vita frigolitbollar på en ullmatta nån gång?

Nehe, men det har jag och de vill inte bli fångade, de får liv och hoppar ikring.

 

Inuti en tygsäck finns det ytterligare en säck av fint siden.

Den har spruckigt i sömmarna, så de små vita" härjar" fritt

och hela säcken är klart oformbara.

Det är den säcken som skulle ha blivit lagad för länge sedan!

 

Idag när jag tog på mig jeansen, jag var i lite tidsnöd, då såg jag..

Ena bakfickan var trasig.

Det har den varit i massor av månader.

Just i sommar har jag inte använt dem, men nu minns jag.

Sist jag tvättade dem tänkte jag att jag skulle laga det sen.

Blev det av?

Nej, jag glömde visst bort det.

 

Så idag tog jag tag i det där SEN på en gång!

Snabbt upp med sylådan, fram med svart tråd och nål.

Suckade över mig själv.

Ska det vara så svårt att få in den lilla änden igenom öglan?

Har jag aldrig haft problem med förr?

 

Tog det max 3 minuter att laga fickan?

Nej och varför har jag skjutit upp det så länge?

För att jag tydligen funkar så!

Men, tänk vad mycket lättare jag vore inombords,

om inte alla de där sen skulle ligga och tynga.

 

 "Skjut inte upp till imorgon det du kan göra idag"

Googlade lite på det här ordspråket och  hittade lite roliga "synonymer"

 

"Skjut inte upp till imorgon det du kan ha nöje/glädje av idag"

 

"Skjut inte upp till imorgon det du kan skjuta upp till i övermorgon"

 

"Uppskjut till imorgon vad du igår beslöt göra idag"

 

"Gör inte idag det du kan göra i morgon ty då kanske du slipper"

 

"Skjut inte upp till imorgon något du kan undvika helt och hållet"

 

"Man ska skjuta upp idag det man kan skjuta ner imorgon"

 

Som vanligt i min blogg blir mina inlägg så långa.

Så nu skjuter jag upp resten till imorgon!

Jag lovar er, det kommer mer med det här att skjuta upp i livet!