Lekattens liv? Var har jag fått den idén ifrån?

Igår fick jag en kommentar på namnet jag valt för min blogg!
Därför kommer nu detta inlägg, så inga fler kommer att misstolkar namnet!
Det betyder inte..Le(elak)katt och inte en leende katt utan det är helt enkelt som det låter, ordet för ett Hermelindjur- Lekatt!
EvaMarie- Lekatten,  myntades i ett tal till mig vid ett speciellt tillfälle och det har kommit att symbolisera mitt liv!

För att kunna skriva detta har jag fått gjort lite eftersökningar i det som finns dokumenterat om just Lekatten- Hermelindjuret. Man kan ju inte precis påstå att det finns massor av likeheter mellan oss!
Men jag kan iaf. säga att vi har två likheter!
De väser och skriker vid aggresion och så är de snabba!

Det förstnämnda tänker jag inte ha nån utläggning om... men det andra kommer här...

Det började redan när jag föddes!
Jag är nämligen född i ambulansen på gamla Borlängebron, utanför SSAB nånstans. Ambulansen var påväg till Falun, men jag hade inte tid att vänta tills vi kom fram! Jag skulle ut!!
Jag tror att mamma trodde jag var en pojk och alltså skulle jag heta Klas-Göran?!!
Som du förstår, jag är född i eran av "är du kär i mig ännu Klas-Göran", alltså på 60talet!

Snabbheten har genomsyrat mitt liv sedan dess!

Jag äter snabbt, det gör vi allihop i vår familj! Särskillt en vän som vi har som matgäst av och till, hon hinner aldrig med oss andra! När vi nästan ätit upp,så har hon knappt börjat!

Det kan växla snabbt mellan skratt och gråt hos mig!

Hemma har min snabbhet även lett till flertal konflikter mellan mig och min man. Det hände väldigt sällan nu, men ofta förr, när barnen var små och gnabbades för jämnan (tyckte jag!)!
Vi kunde sitta vid samma bord och höra hur ungarna bråkade. Jag kunde bli galen av ilska ibland, först på dem och sedan på Sören för att han aldrig tycktes bry sig!
När vi en kväll satt och pratade igenom detta sa han bara:
"Ja, men jag hinner inte reagera innan du har exploderat"!!!!!
Det behövs väl ingen mer förklaring över det?
Jag har försökt lära mig att reagera långsammare och det har funkat ibland!!!

När jag gick i skolan var det många slarvfel i de olika arbetshäftena, jag kunde!
Men hade för bråttom!
Tyvärr har det smittat av sig på våran minsta son.
Men jag är inte orolig! Det rättade ju till sig i skolarbetet till slut!
När jag var arbetssökande och gjorde ett APU test (arbetspsykologisk utredning) tillsammans med en psykolog som hette Stig Gagnerud, fick jag denna kommentar:
"Kvaliten är genomgående mycket god, men detta sker på bekostnad av snabbheten"
För övrigt på tal om det testet, så är det på pricken en redovisning av mig.
Det har betytt oerhört mycket för mig att jag fick göra den!
Jag har mina förmågor nerpräntat på ett papper!!! Har ni det?

Nu kommer ett tips till alla er som läser och är lärare!
Jag tror att det var i åk 4 som vår lärare Inga Sirborg -Världens bästa by the way!!!!
Det var då hon spela oss ett spratt, men präntade in i oss att inte ha så bråttom!
Hon förklarade tydligt att vi skulle läsa igenom hela instruktionen, innan vi började göra det som stod på pappret.
Vilket liv det blev i klassrummet!
På pappret stod att vi skulle stå på stolen på ett ben och gala etc, ja att vi skulle göra en massor andra tokigheter.
Men längst ner stod även...ungefär så här..Har du läst igenom allt detta så sitt bara ner, gör inget och vänta och se!!!
Jag lovar er, det var bara ett par klasskompisar som satt ner och tittade på det som hände. Rena cirkusen!!!
Varsågod, bara ett tips att använda!!!

Så nu vet ni varför min blogg heter Lekattens liv!!!